13 jun 2017

Ny teknik har revolutionerat resorna

Digitala biljetter, enklare reseplanering, realtidsinformation… Under TiMs tjugoåriga historia har digitaliseringen förändrat hela vårt förhållande till hur vi reser. Ofta utan att vi ens tänker på det, eller att vi funderar över hur det fungerade tidigare.

TiM-samverkan inleddes under ett decennium av stora förändringar av vårt resande, och framför allt vårt sätt att köpa biljetter. 1990 såldes i princip alla biljetter på stationernas biljettexpeditioner. Tidtabellerna var tryckta på papper och plattformsskyltarna var en sorts mekaniska blädderverk som kunde fastna helt eller visa halva siffror. När SJ i början av nittiotalet introducerade gratisnumret 020-75 75 75 var det därför en mindre revolution. På telefon kunde man beställa sina biljetter få dem hemskickade tillsammans med en pappersfaktura, eller hämta ut dem hos sitt ATG-ombud.

Sedan slog internet igenom, ungefär samtidigt som TiM startade. 1997 introducerade SJ biljettförsäljning på nätet, vilket innebar att kunden kunde gå in på webben för att se hela resekedjan och köpa sin biljett. Biljetten hämtades före avresan i någon av automaterna på stationen.

Därmed hade nästa revolution påbörjats. Den digitala. Samma år testade SJ faktiskt även en sorts mobilapp, långt innan begreppet existerade, anpassad för den tidens wap-telefoner. Där kunde man både hitta och boka resor. Men tekniken var så dåligt utvecklad att det gick betydligt snabbare att ringa 020-numret. SJ var före sin tid, helt enkelt.

Internetbokningen slog snabbt igenom, framför allt hos privatpersoner. Många affärsresenärer föredrog däremot länge att ringa sin resebyrå eller be sekreteraren om hjälp att boka biljett – något som faktiskt fortfarande var vanligt i början av 2010-talet.

Inledningsvis kunde man inte köpa biljetter i automaterna på stationerna, bara skriva ut dem. Detta eftersom vi fortfarande inte hade PIN-koder till våra betalkort. Men runt millennieskiftet blev det möjligt att även köpa biljetter i automaterna på stationerna. I samband med detta introducerade SJ också de blåa ”TiM-automaterna”, vars syfte var att kunna sälja många biljetter på kort tid till resenärer på språng. Blåa automater byttes ut mot nya gråa 2011. Sedan 2016 är automaterna gröna och erbjuder biljetter för all SJs trafik. Under hela 00-talet, innan biljetterna flyttade in i våra smarta telefoner, var biljettautomaterna och de tillhörande kortläsarna stommen i biljettdistributionen för den regionala tågtrafiken i Mälardalen.

Teknikutvecklingen har också gjort det enklare att köpa kombinerade biljetter för tåg, buss och tunnelbana. Resan mot en kombibiljett har dock inte varit enkel, eftersom de olika länens teknikinvesteringar inte har varit i fas och samordningen har varit bristfällig. Det har också funnits en övertro på att hela branschen skulle kunna enas om en gemensam kortstandard. Olika län investerade i olika system, och frågan var också vem som skulle ”äga” kortet, för att därmed kunna erbjuda lojalitetspoäng och synas med sitt varumärke. Inom olika län har man dessutom olika regler, en ungdom kan vara barn i grannlänet, vilket också har försvårat samverkan mellan länen.

På senare år har man dock kunnat enas om en gemensam plattform med optiskt läsbara koder. Här ligger Sverige långt fram internationellt sett – flera andra länder sneglar på hur vi har kunnat koppla ihop olika resor genom en gemensam standard för digitala biljetter, utan koppling till enskilda leverantörer av biljettsystem.

När vi pratar om digitalisering och kollektivt resande tänker vi oftast på hur vi köper och visar upp våra biljetter. Men allt runt omkring har också blivit mycket smidigare under TiMs 20 år. 2001 introducerade SJ sitt ”tåglägessystem”, som innebär att man kunde gå in på SJs webbplats och se var tåget befinner sig och om det är i tid.

2004 lanserade TiM sin egen webbplats med trafikinformation och nyheter, och tio år senare släpptes reseplanerarappen ”TiM-resan”, som var en av de första på marknaden med funktioner som tidtabellssökning off-line och möjlighet att spara resan i telefonens kalender. Våren 2016 lanserade SJ både en ny webbsida och en ny mobilapp. Dessutom finns appen SJ Labs, där SJ testar nya tjänster och får direkt feedback från resenärerna. Några exempel på funktioner är ”hitta på stationen”, ”digital reskompis”, ”hitta en obokad plats” och ”var ska jag stå på plattformen” (för att vara så nära den bokade sittplatsen som möjligt).

Under andra halvan av 2010-talet kretsar det mesta kring mobilen, med olika appar och webbsidor som fungerar lika bra i mobilen som på datorer eller surfplattor. Att låta de digitala verktygen välja den smartaste resan utifrån transportslag, störningsinformation, miljöpåverkan, tid och pris är numera helt naturligt.

Och tillgång till wifi på tågen och bussarna är också på väg att bli standard. På SJs snabbtåg och dubbeldäckare, liksom många expressbussar, har man kunnat koppla upp sig mot ombordnätverket och surfa sedan mitten av 00-talet.

Så vad har vi lärt oss inför framtiden av den tjugoåriga resan med TiM-samverkan? Ja, det enda vi vet är att vi ingenting vet. Och att det inte bara handlar om den tekniska utvecklingen, utan också om hur snabbt vi konsumenter kan acceptera den och hur olika parter kan hitta former för samverkan. För det är sällan tekniken som sätter begränsningarna för tillgängligheten och bekvämligheten för vårt kollektiva resande. Det är vi själva.